Levande.
ja, visst är det skönt att känna att man lever ibland?
(vet inte om jag är ironisk. ursäkta!)
irriterar mig en aning på att jag inte lyssnade
inte orkade.
bara till att gå en trappa ner. värma mjölken. gå upp.
så.
sömnen kan jag bara skylla på mig själv. och att jag
öppnar käften ibland är inte så många andras fel heller.
att det liksom känns i bröstet.
det är samma sak med planet. herregud! det var faktiskt
ingen annan röst än min som viskade 'stig på'.
och jag är kanske glad.
man väljer en väg.. och det är ganska härligt. en massa
nya vägar öppnas och de är det enda man ser. till en
början. de som stängs ser man lite sent.
för sent?
jag tror ändå det är värt det!
morrn!
5 kommentarer:
håret växer iaf!
Hejsan! Hur har du det? Jag är också i det där, gjorde jag rätt val..jo det gjorde jag nog på många sätt..men tanken finns där ändå vad som hänt om jag gjort annorlunda..Ha det så gott!! Saknar puncinellan som jag såg du hade några dar hihihihi
mvh maria
Hej Maria, vad kul att höra från dig! det är nog bra med mig egentligen.. det är lätt att gå vilse, men fram kommer man alltid :)
ja, denna blogg. tänkte faktiskt göra något åt den! snart dyker det förhoppningsvis upp lite prylar jag gjort också.. som samlat damm länge nog!
kram
Härligt att höra! Ser fram emot dina gjorda prylar!!!
Puss på dig!
Skicka en kommentar